Jakten på perfektion

Att jaga det omöjliga tar energi från det möjliga.

Den här ständiga jakten på perfektion vi möter dagligen hos hundägare är vad som skapar dom flesta problemen. Perfektionen är en illusion skapad av samhället, vi lever inte i verkligheten längre och det reflekterar på våra relationer till våra djur.
Perfektion är individuellt, vad du anser, vad du behöver och vad du vill ha utifrån dina förutsättningar här och nu.

 Har du någon gång frågat dig själv, och svarat ärligt utifrån dig själv-enbart utifrån dig själv, vart du ser dig själv vara som mest tillfreds i din relation till din hund? Är förväntan och kraven verkligen så höga som du strävar efter? Eller har du blivit influerad, läs manipulerad om du vill, till att försöka nå dit?
När vi får svaren från våra hundägare så är svaret det senare. Det blir oftast ett otrevligt uppvaknande men tro oss när vi säger att sekunden den insikten landar förändras allt.

När vi börjar jaga mål som inte uppsatta av oss själva så har vi redan dömt oss själva till att inte nå dom. Vi börjar i stället leva våra liv i jakten på acceptans och tillhörighet från ett hitte-på samhälle, skapat av snabba videos och bilder knäppta på 0,1 sekund med extra filter och en catchig liten text om hur perfekt allting är. Vad händer resterande tid, när kameran inte är uppe, när dom lagt ifrån sig mobilen? Och helt ärligt, varför blev det av intresse för oss, det är inget som tillför något vettigt i vårt liv? Matchar det ens vårt liv, våra förutsättningar?

Perfektionism skapar inte perfektion.

Jakten på perfektion skapar stress, ångest och rädsla för att misslyckas. Och det är precis det som sker, vi misslyckas-ur aspekten att vi inte lyckades skapa det där hundlivet vi så gärna vill ha, där vi i stället känner förbittring och har skapat en massa mer måsten och med det kommer begränsningar. Vi skapar orimliga förväntningar, för att vi vill så gärna smälta in och vara så duktiga som ”alla andra”. Duktighetssyndromet tas till en helt ny nivå.

Vad är din verklighet?